EDI i den högteknologiska industrin
EDI har använts inom den högteknologiska industrin i många år. Den högteknologiska värdekedjan har blivit mycket komplex och många högteknologiska företag förlitar sig på externa partners som hjälper till att utforma och tillverka deras produkter.
På grund av den högteknologiska industrins karaktär har det funnits en önskan om att försöka utbyta affärstransaktioner elektroniskt, mer än i många andra industrisektorer. Den är mycket konsumentdriven, vilket har inneburit att de högteknologiska leveranskedjorna har varit tvungna att bli flexibla för att kunna möta konsumenternas förändrade krav. Det har också blivit allt vanligare att införa system för leverantörsstyrda lager för att säkerställa att återförsäljarna har rätt lagernivåer för att till exempel kunna lansera nya produkter eller hantera säsongsvariationer i konsumenternas efterfrågan. Därför är det viktigt för både högteknologiföretagen och deras affärspartner att kunna överblicka lagernivåerna i detaljhandelsnätverk och logistiknätverk med flera modeller.
I likhet med företagen inom bilindustrin har många högteknologiska företag globaliserat sin verksamhet för att dra nytta av lågkostnadsleverantörer på många av världens tillväxtmarknader. Detta har inneburit att de högteknologiska tillverkningsföretagen har varit tvungna att säkerställa att de kan handla elektroniskt med leverantörer i alla länder i världen, även de med begränsade IKT-relaterade färdigheter. EDI-verktyg som är enkla att använda, snabba att införa och lätta att underhålla är mycket viktiga för högteknologiska företag.
Struktur för leveranskedjan
Den högteknologiska industrin har den mest komplexa strukturen i leverantörskedjan av alla industrisektorer. Medan fordonsindustrin har en nivåindelad och ganska logisk struktur, är högteknologibranschen i jämförelse mycket matrisstrukturerad. Branschen är beroende av många outsourcade designkonsulter och kontraktstillverkare, så kallade Electronics Manufacturing Service-företag. För att ge en bild av hur vanligt förekommande kontraktstillverkning har blivit inom högteknologibranschen kan nämnas att Cisco, en av världens ledande leverantörer av nätverksbaserade lösningar, inte tillverkar någon egen utrustning. Alla Ciscos produkter tillverkas av externa entreprenörer. Man kan alltså säga att Cisco har blivit en "branded integrator" som ansvarar för design och marknadsföring av sina produkter, men att den faktiska tillverkningen av deras varor sköts av externa EMS-leverantörer. Denna modell är vanlig i många högteknologiska företag, inklusive Apple, ett av världens ledande högteknologiska konsumentvarumärken.
För att försöka förklara hur den högteknologiska leveranskedjan är uppbyggd illustrerar följande diagram nyckelaktörerna i både utbuds- och efterfrågekedjan. På utbudssidan finns de fabrikslösa halvledartillverkarna. Dessa företag utformar vanligtvis halvledarchipsen men lägger sedan ut tillverkningen av chipen på entreprenad till en specialiserad chiptillverkare som Global Foundries, som i sin tur hämtar sina material från råvaruleverantörerna. När chipen eller andra elektroniska komponenter väl är tillverkade distribueras de till ett antal strategiskt placerade distributionsnav så att de kan skicka komponenterna till EMS- eller kontraktstillverkarna när så krävs. På efterfrågesidan av kedjan arbetar OEM-företag som Dell, HP och Cisco i partnerskap med ett antal kontraktstillverkare som Celestica, Flextronics och Jabil. Dessa kontraktstillverkare ansvarar antingen för att utforma hela produkten, som OEM-företaget bara sätter sin logotyp på, eller för att bygga ett antal delsystem som utgör den slutliga produkten. Det är inte ovanligt att en OEM arbetar med många olika kontraktstillverkare för att tillverka en produkt.
När produkterna har tillverkats skickas de via specialiserade högteknologiska distributörer som Avnet och Arrow till OEM-företagens lager- och distributionsanläggningar innan de slutligen vidarebefordras till detaljister eller återförsäljare. Diagrammet nedan illustrerar både lager- och informationsflödena genom den högteknologiska värdekedjan.
Att kunna utbyta affärsdokument över en relativt komplex och snabbrörlig utbuds- och efterfrågekedja är viktigt för att dessa högteknologiska verksamheter ska fungera smidigt. På grund av antalet kontraktstillverkare, designpartners, logistikpartners och återförsäljare etc. som är involverade i denna värdekedja (över geografiskt spridda fabriker och kontor), innebär det att det är viktigt att arbeta med en EDI- eller B2B-leverantör som kan stödja en komplex och global värdekedja som denna.
Använda dokumentstandarder
Utöver de mer vanliga standarderna som ANSI X12 och EDIFACT har högteknologibranschen haft viss framgång med att försöka utveckla en branschstandard baserad på XML. När dotcom-boomen var som störst i början av 2000-talet utvecklades ett antal nya XML-standarder för att tillgodose behoven hos företag som arbetar inom högteknologibranschen. RosettaNet är en populär XML-standard som används idag. Den tenderar dock att användas parallellt med de mer etablerade EDI-dokumentstandarderna som ANSI X12 och EDIFACT. RosettaNet har utvecklat XML-standarder för att täcka processpektrumet "Procure-to-pay" och "Order-to-cash". Partner Interface Processes (PIPS) är de XML-baserade dokument som utgör grunden för RosettaNet-standarden. RosettaNet är ett dotterbolag till GS1 US.
En annan standard som framgångsrikt har använts inom högteknologisektorn är Open Applications Group Integration Specification (OAGIS). OAGIS har utvecklats av Open Applications Group och är ett försök att tillhandahålla ett kanoniskt affärsspråk för informationsintegration. XML används som ett gemensamt sätt att definiera affärsmeddelanden och för att identifiera affärsprocesser som gör det möjligt för företag och affärsapplikationer att kommunicera med varandra. OAGIS är en av de mest kompletta uppsättningarna av XML-affärsmeddelanden som för närvarande finns tillgängliga, men den tillgodoser också de ytterligare kraven från specifika branscher genom att samarbeta med olika vertikala industrigrupper.
Branschorganisationer
Under de senaste åren har den högteknologiska industrin betjänats av ett antal branschorganisationer. EDIFICE är den ledande branschorganisationen för high tech-branschen globalt och de har stöttat utvecklingen av B2B-standarder och arbetsmetoder i nästan trettio år. Den här organisationen anordnar plenarsessioner varje år, på olika platser i världen, och alla medlemsföretag har möjlighet att sponsra en plenarsession.
Konvergensen mellan fordonsindustrins och högteknologins leveranskedjor har lett till undertecknandet av ett samförståndsavtal mellan fordonsindustrins Odette-organisation och EDIFICE. Förhoppningen är att detta partnerskap ska bidra till att utveckla nya B2B-standarder inom båda branscherna.
I Nordamerika har en av de mest aktiva branschorganisationerna för högteknologibranschen varit Computer Technology Industry Association, COMPTIA.